Gammal och patetisk
För er som inte har koll av olika anledningar, så börjar jag inlägget med att utan omsvep erkänna att jag hunnit bli hela 51 år. I detta skedet av livet känns åldern sekundär. Vad spelar det för roll_egentligen_!? Jag är gammal nog att få göra, men framförallt ORKA det jag vill. Men kanske väl till åren kommen då det gäller att tänka i bebisbanor tex, eller söka till Idol...
Jag känner mig sällan gammal. Däremot så känner jag mig lite medtagen av livet mellan varven, fast den känslan brukar jag vända till att jag är erfaren och det tycker jag låter lite mer som nåt man skriver i sitt CV! :)
Jag är väl i den åldern då man börjar få till över till sig själv och möjlighet att odla sina intressen. Det brukar vara fullt tillräckligt med att hinna med alla måsten då barnen är små, än mindre att blogga, gå på salsa kurs eller göra lerkrukor.
Jag brukar lite smått bestört tänka att jag har ju ingen hobby! Det har hänt fler än en gång att jag med illa dold desperation i rösten frågat sambon "Tycker jag verkligen inte att nåt är roligt!? Det är nog mer en retorisk fråga mer än nåt annat egentligen.
Jag brinner verkligen för att uttrycka mig i skrift, och det har jag gjort sedan barnsben. Men ibland kan jag faktiskt känna mig smått patetiskt och liksom skämmas lite över att jag tycker att det är så förbaskat kul att blogga när jag inser att medelåldern i bloggsfären är 17.5 år...eller...ja, det vet jag ju inte så exakt...men nog måste jag vara i den övre kanten på åldersskalan i allafall??
Även om jag ibland med rodnande kinder ger min bloggadress till folk jag känner, så sträcker jag på ryggen i smyg och tycker att jag allt har nåt att tillföra i bloggvärlden. Inte så mycket "dagens outfit" eller bilder på mina nya skor, men väl massor av funderingar och tankar som jag hoppas att det finns hågade därute som vill bolla med mig!! :)
Jag känner mig sällan gammal. Däremot så känner jag mig lite medtagen av livet mellan varven, fast den känslan brukar jag vända till att jag är erfaren och det tycker jag låter lite mer som nåt man skriver i sitt CV! :)
Jag är väl i den åldern då man börjar få till över till sig själv och möjlighet att odla sina intressen. Det brukar vara fullt tillräckligt med att hinna med alla måsten då barnen är små, än mindre att blogga, gå på salsa kurs eller göra lerkrukor.
Jag brukar lite smått bestört tänka att jag har ju ingen hobby! Det har hänt fler än en gång att jag med illa dold desperation i rösten frågat sambon "Tycker jag verkligen inte att nåt är roligt!? Det är nog mer en retorisk fråga mer än nåt annat egentligen.
Jag brinner verkligen för att uttrycka mig i skrift, och det har jag gjort sedan barnsben. Men ibland kan jag faktiskt känna mig smått patetiskt och liksom skämmas lite över att jag tycker att det är så förbaskat kul att blogga när jag inser att medelåldern i bloggsfären är 17.5 år...eller...ja, det vet jag ju inte så exakt...men nog måste jag vara i den övre kanten på åldersskalan i allafall??
Även om jag ibland med rodnande kinder ger min bloggadress till folk jag känner, så sträcker jag på ryggen i smyg och tycker att jag allt har nåt att tillföra i bloggvärlden. Inte så mycket "dagens outfit" eller bilder på mina nya skor, men väl massor av funderingar och tankar som jag hoppas att det finns hågade därute som vill bolla med mig!! :)
