Hur mkt är just DITT liv värt?
ag har en svaghet för just rättsfall, och särskilt mord då. Det beror inte så mycket på morbida intressen som intresse för juridik faktiskt...;)
Allt som oftast, så kippar jag efter andan hemma i soffan när jag läser en dom, eller kanske allra helst en _ändring_ av en redan klen dom. Jag är med på att alla medborgare är rättsliga individer och har lagen på sin sida, i allafall tills man bryter den...
En misstänkt mördare är i sin fulla rätt till rättsligt skydd, och ska ha sina rättigheter bevakade. Personen kanske inte alls är skyldig, eller bara skyldig till en del av åtalet...(eller etter värre, ännu mer skyldig utan bevis som faktiskt styrker det)...
Så med det har jag väl inga större problem egentligen. Det ska såklart vara bortom allt tvivel att man är skyldig. Men när motiveringar läggs fram för att en dom ska sänkas för att mordoffrets dödsångest inte varit så pass omfattande som man ansåg i initialläget är fanemej bortom all grymhet och sans om ni frågar mig. Likaså när de anhörigas lidande graderas: "De var inte i rummet där det skedde, så de kan inte anses lida avsevärt"...????
När det handlar om ett liv som brutalt och avsiktligt tas ska det inte vara LIVStid och inget mindre då? Det ska väl för fasen _kännas_ för den som begår brottet, och inte bara bli nåt som mer påminner om en lam smäll på fingrarna med skollinjalen?
Jag måste ju säga att jag värderar då mitt eget liv bra mycket högre än "14 år bakom galler och lås". När mördaren har suttit av sitt straff så är det ju ingalunda så offret också återuppstår och de anhöriga får tillbaka sin saknade. Är man mördad så är man död, och livet tar obönhörligen slut. Så varför ska ens baneman sitta "en stund" i finkan för att sedan komma ut i det fria och fortsätta leva som inget hade hänt?
