Äntligen över
Har du också såna dagar då du tar en djupt suck av lättnad när klockan närmar sig ny dag? Min dag har väl egentligen inte varit mer besvärlig än en genomsnittlig dag, men jag kom aldrig igång utan har gått i ingenmansland mellan sömn och koma. Jag har bara existerat, och kroppen hållt basfunktionerna igång, som så andning...;)
Hur jag lyckades med konststycket att baka två delikata panpizzor övergår mitt förstånd! Inte hade jag olja hemma, så jag beslöt mig för att improvisera och hälla i flytande margarin. Det som lika gärna kunnat bli en kladdig glutenbaserad katastrof visade sig vara ett sällsynt lyckat tilltag. När jag sedan plattat ut degen i formarna visade det sig att det fanns varken paprika eller champinjoner hemma. Tomatpurén räckte precis(Heja!). Så det fick bli strimlad kycklingfilé, tunt skuren tomat, ost, timjan(?!) och bea på. För du vet, oreganon visade sig bara vara en tom burk på hyllan...
Visst är det ironiskt att det som är bäddat för en tårdrypande misslyckande blir förbaskat bra?
Det är lika så den där festen som man verkligen får tvinga sig själv att gå på, som blir THE fest natten lång. Förhoppningar och planer är till för att grusas?
AnyWHO, timmen är ganska sen. Snart är det ny dag-ett omålat blankt canvas att fylla med något spännande motiv.
Avslutar med en bild på en av pizzorna jag åstadkom idag.
