Jag har nu slängt min snuttefilt
Det trygga invanda inger en skön varm välbekant känsla av hemmastaddhet, men den där mysiga trygghetsingivande snuttefilten kan också tendera att kännas som en kall blöt tung yllefilt om axlarna som tynger ner en likt ett blytungt ok...
Jag valde att slänga min snuttefilt(källsorterade såklart!!) innan den förvandlades till den grå stickisiga tunga filten som bara innebär tyngd och axelont.
Jag övertygade mig själv i ett svagt ögonblick när blodsockret var extra lågt att uppta studierna var en sällsynt bra idé. Att tillföra kunskap till ekvationen är alltid en god idé, då kunskap ÄR makt och det är inget någon kan ta ifrån en hur fattig man än blir. Jag har i allafall inte hört talas om något fall där KronKalle knackat på hos folk för att utmäta kunskap...
"Nu tar vi dina KomVux kurser i svenska och engelska och kvittar dessa med skulderna du har hos inkasso"...?
Tur är väl det då många människor hade riskerat att bli riktigt bedrövligt outbildade på kuppen, som om det inte räcker med en risig ekonomi! :)
Sagt och gjort, jag är nu i full gång med att läsa in de få resterande poäng jag behöver för att söka till högskolan. Sällan har väl flitens låga brunnit så högt som nu.
Viljan skojar man inte bort. Inte så att den tar en ända i mål, men man kan nog allt hamna i "finalkvalet", tror jag. För vill man så genererar man ork och kraft man inte trodde fanns hos en.
Så nu sätter jag tro till min bergfasta vilja att jag varken kommer att känna av värk, skallebang eller sviktande ork på 5 månader. I sommar kan jag ha ont igen, för då är jag klar. Bara jag är på benen i höst då det blir allvar på riktigt.
