Politiskt korrekt
Det är en företeelse jag kan stava till, och har hört talas om men inte har en aning om hur man utövar. Ska man till de finare salongerna gör man bäst i att inte ta med mig som "plus ett". Jag är inte bra på att uppföra mig.
Ja, inte så att jag är otrevlig, skrattar för högt(eller jo...), pratar med irriterande nasal stämma, tuggar med munnen vidöppen eller luktar illa. Men jag är inte bra på att låtsas eller hålla minen. Det SYNS på mig vad jag tycker. Skulle jag ge mig på det smått omöjliga att nicka jakande till något jag helst hade velat ruska på huvudet med frenesi åt blir det fel-katastrofalt tokfel...
Jag väljer att hellre hålla tyst än låta käften gå för sakens skull, och yttra ord som jag förväntas. Jag väljer också hellre att vända någon ryggen om alternativet är att behöva se någon i ögonen med osanning, eller något jag inte kan stå för.
Ibland är det jobbigt att vara jag, men jag somnar i allafall med ett gott samvete, och det gott folk, är banne mig den skönaste huvudkudden av dem alla!! ;)