Bara tanter har barnbarn
Jag minns när jag var barn på 70-talet. Då när det fortfarande fanns klassika tanter och farbröder. När kompisens mormor bar blommiga klänningar, och matchande hatt till kappan. På den tiden då farmor var en rar gammal dam som serverade hemmagjord saft och nybakade bullar när man än behagade dyka upp oanmäld.
Vart tog de vägen? Vart de än drog så måste det ha varit lång iväg. Idag är mormor och morfar tjejer i jeans och Hello Kitty-topp med en och annan blottad tatuering. Inget fel med det. Tiderna har ändrats och vi med den. Det går liksom inte att stå stilla kvar när tiden förflyttar sig och drar i en.
Men ändå, jag kan sakna den tiden då tanterna och farbröderna var ett faktum. Jag räknade tillbaka 40 år till mina första minnen av min älskade mormor som skulle ha varit 94 år om hon levt. Hon var alltså då 54 år, bara 6 år äldre än vad jag är. Jag kan ju säga så här- jag ser inte några blommiga klänningar och hattar any time soon...;)
Barnbarnen hoppas jag också dröjer, fast kanske inte fullt lika länge som klänningarna och hattarna...;)
En kär vän(och även läsare) till mig blev mormor häromdagen för första gången. Hon är den nya tidens mormor som jag tidigare beskrev-fortfarande ung, snygg, bär jeans och gympaskor. En och annan tatuering också föralldel.
Hur kan hon vara mormor?? Jo, hon fick en dotter som idag födde en son. Ganska enkelt egentligen! Men ändå så svårt att ta in...
