Man behöver inte alls vara självgod
Jag är stolt att kunna skriva att jag har fötts med både bra självförtroende och lika bra självkänsla. Eller fötts? Det är kanske en egenskap som byggs på med åren? I vilket fall tror jag på mig själv, utan att för den sakens skull bli egenkär. Det är en sak att veta sitt värde, och en sak att bara bli enbart dryg. Jag har riktigt bra resultat på mina studier, och det är ju en bekräftelse i sig. Jag KAN!! Behöver väl egentligen inte lägga så värst mycket tid på det. Det har varit, och är fortfarande mycket självständigt skrivande och inlämningsuppgifter. Sånt som passar mig som handsken. Självständigt tänkande makes my juices flow...eller nåt sånt...:)
Men även solen har som ni vet sina fläckar, och så har även jag...:) Jag behöver bara skriva ordet matte och jag blir torr i munnen, svettas och får tunnelseende. Jag har dock lyckats med bedriften att få B i matten. Det förklarar jag med att jag precis hade haft mens, solen sken och det blåste från rätt håll... :)
