Secondhand är inget för den lättkränkte

Jag har nu varit aktiv i loppissvängen i 12 år, både som köpare och säljare. Men mestadels så säljer jag. Jag får frågan "HUR orkar du?!" regelbundet och på den frågan finns egentligen bara ett svar-"Det gör jag inte"...:)
Det kräver sin man/kvinna att aktivt sälja, men det är värt det. Det finns slantar att tjäna och man träffar massor av riktigt trevliga, dock snåla, människor. Skämtar bara! Alla vill ju ha en bra deal, men för mig har det alltid varit prio att priset är skäligt. Det är skillnad på att förhandla och att fulpruta. Skambud fäster jag mig inte vid. Frågan är fri liksom svaret...
Jag har bekanta som blivit inpsirerade av min ytterst enkla verksamhet och gett sig in i leken, men som inte tänkt på att man inte bara får pengar för sina saker utan att man måste spelets regler också tåla. Man ska inte ta det personligt. Det är bara affärer det handlar om. Lika mån som man är som  säljare att få in så mycket det går, lika mån är man som köpare att ge minsta möjliga slant för det man köper. Det handlar om att ge, men också ta...
Jag var bra mycket vekare förr än vad jag är idag. Nu är jag kaxigare och har redan när jag lägger ut en annons klart för mig vad jag kan tänka mig att släppa den för i slutändan.
Men allt är inte bara blodigt allvar, det är en hel del skoj också. Jag tycker om att förhandla, träffa nya människor men också se våra gamla saker få ett fortsatt liv. Jag är vän av återvinning, och det var så det en gång började för mig. Jag tycker att det är rent tragiskt att så mycket slängs som är i funktionsduligt skick. Varför slänga nåt man för att man ledsnat på nåt? För mig är det oförsvarbart slöseri med resurser. Moder Jord klarar inte hur mycket som helst, så varför inte ger nån annan chansen att ge din gamla soffa, lampa, tröja etc ett bra hem?



Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

I said BADASS...not fine-ass!

Mycket funderingar, ännu mer tankar blandat med fullaste allvar med en twist av ironi, sarkasm och massor av humor.

RSS 2.0