Jag KAN inte låtsas längre
Jag har märkt att för varje år som går så lägger sig lugnet som en varm behaglig mjuk sjal över mina axlar. De tyngs inte längre ner av en massa negativitet. Jag låter dem inte få fäste. Bort, bort, bort!!
För varje år jag lägger bakom mig lägger jag mig till med mer och mer ärlighet. Fortsätter det så här, så kommer jag att vara brutal nån gång hösten 2016...;)
Jag kläckte ur mig en ramsa igår, och stannade sedan upp och funderade. Fast egentligen ska man ju tänka till _innan_. Men det kändes ok ändå eftersom jag stod stenhårt och orubbat bakom varenda stavelse. Nu menar jag absolut inte att man ska ta chansen att vara elak och gömma sig bakom att man är ärlig. Att såra folk är aldrig acceptabelt, i allafall inte för att vara rätt och slätt elak. Det kommer ju alltid situationer när det är oundvikligt att nån tar illa upp.
Jag kan inte gå i god för att jag alltid är socialt smidig och sitter inne med de rätta formuleringarna. Jag har säkert trampat på min beskärda del av tår genom åren. Men jag har märkt att det bli allt svårare att inte vara ärlig, och att det heller inte känns konstigt att säga sitt hjärtats mening. Förr kunde ju just _det_vara pinsamt...
Är det så kanske att man vid 46 års ålder helt enkelt börjar bli för gammal för att låtsas?
För varje år jag lägger bakom mig lägger jag mig till med mer och mer ärlighet. Fortsätter det så här, så kommer jag att vara brutal nån gång hösten 2016...;)
Jag kläckte ur mig en ramsa igår, och stannade sedan upp och funderade. Fast egentligen ska man ju tänka till _innan_. Men det kändes ok ändå eftersom jag stod stenhårt och orubbat bakom varenda stavelse. Nu menar jag absolut inte att man ska ta chansen att vara elak och gömma sig bakom att man är ärlig. Att såra folk är aldrig acceptabelt, i allafall inte för att vara rätt och slätt elak. Det kommer ju alltid situationer när det är oundvikligt att nån tar illa upp.
Jag kan inte gå i god för att jag alltid är socialt smidig och sitter inne med de rätta formuleringarna. Jag har säkert trampat på min beskärda del av tår genom åren. Men jag har märkt att det bli allt svårare att inte vara ärlig, och att det heller inte känns konstigt att säga sitt hjärtats mening. Förr kunde ju just _det_vara pinsamt...
Är det så kanske att man vid 46 års ålder helt enkelt börjar bli för gammal för att låtsas?
